Att göra Salsiccia...

var ju hur kul som helst. Inte så himla svårt som man föreställer sig heller och framförallt mycket gott.

Det här använde vi:

1,2 kg griskött, vi hade stek
800 gram späck
nötfjälster
ca 30 gram salt
ca 7 gram mald svartpeppar
ca 7 gram fänkålsfrön
1,5 dl rödvin
1 vitlöksklyfta

Så här gjorde vi:

Vi malde köttet ihop med späcket. När färsen var klar blandade vi det med rödvinet, den hackade vitlöken och de mortlade kryddorna. Vi lät färsen stå en liten stund i kylen. Sen är det bara att prova sig fram med tekniken för att stoppa salsiccian. Man finner ut ganska fort hur fort man ska köra maskinen och hur man ska snurra fjälstret efter varje salsiccia.

De fick sen ligga 24 timmar i kylen och har nu förtärts på ett utsökt och enkelt sätt. Marco brynte 4 salsiccia i smör och sen hällde han över en burk med passerade tomater och en burk med krossade. Lite salt och peppar. Efter 20 minuter tog han upp de och skar de i lagom bitar och la sen tillbaka de i tomatsåsen och så fick de puttra 30 minuter till.

Jag åt de rakt upp och ner med lite creme fraiche och färsk basilika. Marco kokade sig lite penne pasta och blandade med. Gött!

Så här ser de ut när de är råa.

Jag vill att imorgon...

ska vara nu så vi kan provsmaka våran egengjorda salsiccia!! För att vara första gången ser det ju vart fall bra ut. Smaken får vi vänta med att uttala oss om till i morgon. Mera detaljerat utförande kommer också.

Ankbröst m/butternutpumpakräm

Vi bjöd grannarna på middag igår. Det bjöds på ankbröst, butternutpumpakräm (ja ni vet den där pumpan som ser ut som en stor jordnöt eller barbapappa),  haricot vertes och en rödvinsskysås med foie gras. Jag va så nära att göra världens bästa sås, den va perfekt nerkokt, glansig och fin... men så hände något. Tror det va när jag skulle värma den lite på plattan igen så blev den en sky istället för en sås. När ska jag lära mig?

800 gram ankbröst (2 st)

1 butternutpumpa

haricot vertes (minst 40 st)

1 dl creme fraiche

1 liten burk bloc de foie gras

1 msk honung

3 dl rödvin

150 gram smör

färsk timjan

2 charlottenlökar

1 lagerblad

salt & peppar

Bryn ihop timjan, lök, lagerblad och pepparkorn med en klick smör. Häll på ett par dl rödvin. Ha i honung och låt allt koka en liten stund. Sila av och koka upp vätskan igen. Häll i ytterligare 1 dl rödvin och 100 gram smör. Koka ner. Rör i minst 1 msk foie gras. Ställ åt sidan och hoppas att den överlever.

Skala pumpan och skär i bitar. Koka i saltat vatten i ca 15 min. Häll bort vattnet och klicka i en liten klick smör och cremefraiche, salt och peppar. Mixa slät med stavmixer.

Koka haricot vertes i saltat vatten i några minuter. Häll sedan i de i iskallt vatten. Ta upp de igen med en gång och lägg de så att de håller sig varma. de kommer inte hinna bli kalla av att vända ner de i det kalla vattnet. Det är kokningen inne i grönsaken som på så sätt avbryts och de blir lite extra krispiga.

Snitta ankbröstet i fina rutor på skinnet. På med salt och peppar. Bryn de i smör i stekpannan, börja med skinnsidan. In med de i ugnen 225 grader. Häll över stekfettet från stekpannan. Ankbrösten ska uppnå 56 grader i inner temperatur. Det tar ca 10 min i ugnen. Ta ut de och packa in i folie i 10 minuter innan servering.

På den inspirerande bloggen Det Gröna Skafferiet kan man vara med och bidra till Säsongens bästa, som denna månaden är pumpa - och vad är väl så enkelt och gott som en butternutpumpakräm!

Jo, vi åt ju lite grann innan maten också. Små snittar med foie gras med skuren cornichon på och en med laxmousse och cornichon. Jag hade varmrökt lax som jag mixade med lite grädde. Super smarrigt och enkelt.



Kaffe i solen...

och lite rökt sidfläsk med dijonsenap. Kom igen på den. Hur skönt är det inte när solen står på topp och det är så pass kallt att all lera som blivit i trädgården efter höstens regn har stelnat. Sköna lördag...

Och ikväll bjuds det på ankbröst!

Blåmusslor m/ lite friterat & majonnäs!

Äntligen lite sjömat efter senaste tidens köttrejs. Musslorna va perfekta, bara ett par som inte öppnade sig. Till de friterade jag lite potatis till Marco och blomkål till mig och majonnäs att doppa i.

1 nät musslor
1 kruka koriander
1 tomat
2 små charlottenlökar
2 vitlöksklyftor
2 deciliter vitvin
1 dl grädde

Fräs grönsakerna och hälften av koriandern i olja i en kastrull. Häll i musslorna. Ruska runt med locket på . Häll på vitvinet. Ruska runt igen och så på med grädde. Musslorna är klara på max 5 minuter. Strö över lite mer koriander och servera med en gång.

Bonniers kokbok från 1960

Det här är alltså fyndet jag gjorde på jobbet igår bland en massa gamla skolgrejer. Bonniers kokbok från 1960. Den är skriven av Margit Engnes, Pernilla Tunberger och Tore Wretman som bland annat drev Teatergrillen och Riche då det begav sig. Det här är en helt fantastiskt snygg kokbok som inte bara har en massa härliga recept utan även beskriver hur köken moderniserades på 50-talet och hur man med bästa framgång har en flott bjudning hemma. Jag citerar : 

"När det gäller fester eller tilldragelser utanför vardagsramen inbillar vi oss gärna att det fordras en speciell etikett. All etikett bygger dock bara på två grundtankar: Vänlig hänsyn och praktisk omtanke. Håller vi det i minnet är det vare sig svårt eller tråkigt att hålla stort kalas eller vara gäst på fest."

Det är också intressant att se hur Tore Wretman inspirerats av det franska köket och det finns en utmärkt beskrivning på hur man öppnar ostron.

Jag har valt ut några av mina favoritbilder från boken som är 700 sidor lång. Låt er inspireras:

Med risk för...

att ni tycker att det är ovarierande att vi äter helstekt karré två gånger på en vecka så håller jag fullständigt med. Men vad gör det när det är ett praktexempel på smarrig, smidig och billig middag. Till er som tycker att filén är det bästa en gris har att komma med så rekommenderar jag att tänka om. Är det verkligen så jädra gott? Eftersom den i princip är helt fettlös så ger den knappt någon smak pluss att den är dyr. Nä, jag hoppar det. Nästa gång ni står i köttdisken och ska köpa gris så ta ett par tjocka ribs, karré eller en sida. Om ni har tur kanske ni hittar griskind, knip den då fort och leta upp ett recept när ni kommer hem. Ni kommer inte ångra er.
Ett stycke gott kött behöver inte alltid stå så fasligt länge i ugnen. Förberedelserna är minimala och det man väljer att äta till köttet kan man ju göra så enkelt eller avancerat som man själv önskar. Med detta vill jag säga att det här med helstekta köttbitar i ugn är ypperligt om man inte orkar laga mat, har annat att göra som man kan göra under tiden men samtidigt äta gott!

Kvällens helstekta karré fick brynas med lite chorizo, rödlök och smör. I stek skyn slog jag över lite rödvin och sen in med allt i ugnen i en ugnsform. 175 grader till en innertemperatur på 65 grader. Det tar ca 1 timme. Marco fixade en fräsch sallad med vitkål, ruccola, tomat och pinjekärnor.

Grisgryta!

Fläskfärs, sidfläsk, brysselkålsblad, tomatkross (Muttis), vitvin, rödlök, vitlök, lagerblad, pepparkorn, kakao och kanel. Jodå... Jag drar mig kanske inte allt för ofta till orientaliska smaker i mat men idag var det kakaon och kanelen som gjorde den här middagen värd ett inlägg. Och så några bitar crosta av grana padano som får smälta lite. Värmande är ordet och lika så Husqvarnan.

Kokta revbenspjäll

Men finns det något mer tråkigt än en tom kyl? Halva ostbitar, några tomater och annat oinspirerande. Men efter lite rafsande i frysen så föll valet av middagsmat på tunna revbenspjäll och till det sellerirot & potatis i ugn. Marco petar ut potatisen till sig och jag selleriroten till mig.

Revbenen fick koka i en timme lite drygt tillsammans med lök, lagerblad, svartpeppar, chili, oxfond, vatten, smör, olja, salt och lite röd vin.

Grönsakerna fick stå i ugnen med salt och peppar på 200 grader i ca 30 min. När de har ca 10-15 min kvar så lägger man in revbenen som fått lite extra salt, peppar och soya på sig. Vrid upp till 250 grader. På så sätt blir köttet mört men med lite yta. Majonnäsen från häromdagen blev gott till.

Risotto m/trattkantareller & rökt pancetta...

Marco blev förvånad när jag igår föreslog risotto till middag. Ibland så... Och klart han passar på när möjligheten infinner sig. Om det va gott? Jo tack, det va dögott!

Näst sista påsen med infrysta trattisar gick åt också... blir kanske sista rycket ut i skogen idag.

Marcos trattkantarellrisotto:

4 pers
Ca 500 gram arborioris
1,5 - 2 liter fond (kyckling el kött)
2 stora nävar finriven grana padano
1 glas vitt vin
Smör och olja
2 dl förvällda trattkantareller 

150 gram rökt pancetta

Smält smör i en ganska stor panna. I med riset och veva runt lite. På med vinet och låt det suga in i riset. Ha sedan på fond så det precis täcker riset. Veva runt hela tiden med en träslev förslagsvis. Låt vätskan suga in men inte helt. Upprepa med fonden. Veva runt hela tiden. Detta tar ca 20-25 min. När det är ca 7 min kvar så ha i kantarellerna och den skurna pancetta. När det nästan precis är klart så ha på en halv skopa till med fond. Rör ner osten och ringla på lite olivolja. Det ska inte bli rinnigt och inte för stabbigt. Känn efter. Strö över lite extra grana innan servering. 

Vi drack Monti Garbi från Venetien till. Gött!